tovvefiis

Jag vet att det är fel av mig att tvivla, mn ändå gör jag de. Jag lyssnar på dina ord & tar åt mig, mn jag vet inte om jag kan lita på dom. Ska jag vara ärlig så vet jag inte riktigt vad det är med mig. Jag borde vara glad & det är jag. Jag är tom. mer än glad...mn ändå så får jag dom där tankarna. Tankar som stör, det blir liksom som en klump i magen & humöret sjunker. Tänk om nån av dom andra var bättre. Bara det att jag vet att du sagt det till någon annan...tänk om jag betyder mindre. Du kanske ångrar dig & längtar tillbaka till det som var. Tänk om jag bara är ersättning för något gammalt. Som att byta ut en del på en bil. Snart är det mig du slänger bort. Jag blir bara så osäker...& jag skyller på att jag är skadad.